Direktlänk till inlägg 25 februari 2012
Vindkraftverk? Det där? Jo, det är det faktiskt! :-)
Har funderat de senaste dagarna kring vilken lokal nytta som vindkraften för med sig. Att markägarna blir rikare är väl bra och förhoppningsvis använder man pengarna i den lokala ekonomin. På så sätt kan samma pengar ge nytta flera gånger om (markägaren köper bensin på byns mack, mackägaren handlar i byns livsmedelsaffär, handlarn klipper sig hos den lokala frisören o.s.v vilket gör att de kan anställa fler), men om hen inte gör det så finns där ingen allmän lokal nytta. Det är endast markägaren som har berikat sig.
Sedan har vi bygdemedlen, eller bygdepengar som det också kallas, som ska vara en kompensation för det minskade värdet ... i omkringliggande fastigheter? eller det minskade naturvärdet? eller det intrång i allemansrätten som det innebär? Förklaringarna till bygdemedlen är många och skiftande, men det gemensamma är att de brukar utbetalas till en lokal förening för att komma lokalsamhället till nytta. Vad kan det vara för något? Tja, någon by har investerat i en byamack, en annan har renoverat föreningshuset eller satsar på ungdomsverksamhet. Det finns egentligen inga gränser för vad bygdemedlen kan användas till. Bara fantasins.
Då hävdar kanske någon att det inte är rättvist eftersom alla bybor kanske inte är medlemmar i den föreningen eller inte gynnas av att man satsar på viss verksamhet, renoverar klubbstugan o.s.v Det är klart, användar man aldrig klubbhuset eller om man är pensionär (och alltså inte tar del av ungdomsverksamheten), ja, då kan man ju tycka att det är orättvist.
Då skulle man istället för bygdemedel kunna avtala med alla bybor om ett lägre elpris på ... säg; de första 10 000 kWt/år. Det skulle vara rättvist för alla. Om man flyttar så förlorar man den rätten eftersom den är kopplad till fastigheten. Det skulle också vara positivt för inflyttningen. Å andra sidan kanske inte alla behöver den subventionen. Medan andra skulle behöva en ännu större kompensation för att klara utgifterna ...
Frågan är om det är bäst med millimeterrättvisa. Är det det som är det viktiga? Eller kan det vara så att det är solidaritet (istället för rättvisa) som är mest "effektivt". Med solidaritet menar jag att man använder pengarna till den verksamhet som behöver det mest. Ur ett lokalt perspektiv kan det också vara det som är mest effektivt eftersom det gynnar hela bygden om det som är sämst, lyfter sig. Att byn får ett positivt renommé när det gäller ungdomsverksamhet leder förhoppningsvis till fler inflyttande barnfamiljer - vilket gynnar alla i bygden oavsett om man är ung eller gammal. Eller det kanske är så att om man startar en byamack (istället för den gamla som lades ner) så ökar det möjligheten för folk att bo kvar. Ja, det kanske t.o.m är så att det kan generera ökade intäkter om det gör det möjligt för företagare att flytta dit. Även om inte alla bybor har bil så gynnas de alltså.
Självklart ska de som vill och har råd, köpa in sig i vindkraftsverken. Särskilt företagarna! Tänk er vilken bra reklam: lokalproducerad getost - med hjälp av lokalproducerad el! Kan det bli mer lokalt? Det är dock viktigt att tänka på att det inte är ett realistiskt alternativ för alla. För den arbetslöse, FAS 3:are eller sjukskrivne finns varken eget kapital eller möjlighet att låna på banken.
Den sista lokala nyttan som jag ännu inte berört är den som vi kan få om de lokala företagen förstår att dra nytta av vindkraftsexploateringen. Passa på att dra fiber till byn när vindkraftsföretaget ändå ska dra matarledning. Och se för jösse namn till att ni får entreprenadjobben! Det är vägar som ska byggas, fundament som ska gjutas, ledningar som ska dras o jag vet inte allt vad som behövs. Det kommer så klart ändå att komma folk utifrån som ska jobba, men då gäller det att ha sängplatser för dem. Och mat i mataffärn.
Jag är, som ni kanske förstått, vindkraftsförespråkare. Men jag tycker ändå att man ska vara noga med var man bygger vindkraftsparkerna. Bara som ett förtydligande. Till skillnad från vattenkraften så stjäl inte vindkraften marken ifrån oss på samma sätt. Den finns kvar, och där kommer fortfarande att växa blåbär och rådjuren kommer fortfarande att beta. Vi kommer antagligen få andra landmärken än vad vi har idag, men det är inte första gången som landskapet förändras - eller som vi människor förändrar landskapet. Kulturlandskapet är ett landskap som är förändrat av människan. Ända sedan vi blev bofasta och började odla marken så har vi förändrat den.
Det blev en lång harang det här ... det måste vara våren som gör att det kliar i fingrarna. Nu ska jag beställa fröer!