I förra veckan var jag ute och jobbade i trädgården. Grävde ur gödselstacken för att göra nya, fina såbäddar till grönsakerna som jag försått och som stod inne i växthuset och väntade. Det var ett hårt jobb och jag fick bröstsmärtor. Inget konstigt med det. Lite träningsvärk hade jag ju räknat med att få. Jag menar, inte har jag lyft skrot under vintern. Inte heller åkt skidor. Jag är väl inte den sportiga typen. Jag tror mer på att arbeta med kroppen. I lagom takt så är det bara nyttigt.

Så jag tänkte väl inte så mycket på det ... men det kändes liksom inte som vanlig träningsvärk. Det låg som ett tryck över bröstet, som inte gick över när jag slutade jobba. Men det var ju inte så mycket, jag är inte den som klagar i första taget så jag påtade på med mitt.

På kvällen sökte jag på nätet på "bröstsmärtor" för att se om där fanns något särskilt att tänka på. Det fanns många sorters bröstsmärtor fick jag lära mig; huggande smärta och tryck över bröstet var väl det som verkade "farligast". Det kändes ju inte särskilt trevligt, men rådet var i alla fall att om trycket inte försvann dagen efter så skulle man uppsöka sin hälsocentral.

Jag vaknade på natten med tryck över bröstet. Då bestämde jag mig för att jag skulle åka till hälsocentralen så fort de öppnade. Sagt och gjort. Så fort de öppnade så ringde jag, blev av en automatisk röst tillsagd att knappa in mitt personnummer och telefonnummer - avsluta med fyrkant. Sedan talade samma röst om att de skulle ringa upp mig kl. 9.10 Tack för samtalet.

Ganska precis tio över nio ringde en kvinna från hälsocentralen och frågade om det stämde att jag ville uppsöka läkare? Jo, det stämde, sa jag och gjorde mig beredd att berätta vad det handlade om. Hon avbröt mig snabbt och frågade om det var mitt personnummer: xx xx xx-xxxx? Jo, det stämde. Sa jag och försökte än en gång berätta vad det gällde. Då blev hon bekymrad och frågade om jag hörde till deras hälsocentral? Nja, sa jag, måste jag det? Jag hör ju egentligen till Harmånger, men det är ju privatiserat nuförtiden så då föredrar jag att åka till Bergsjö ... Jaha, svarade hon. Då måste du fylla i en blankett och skicka in, innan vi kan ta emot dig. Jamen, sa jag. Jo, svarade hon, annars får vi inte betalt ... Jamen, sa jag. Måste jag göra det först? Kan jag inte göra det samtidigt som jag träffar läkaren? Jaaa, det går kanske bra svarade hon. Jo, det går säkert bra att göra så.

Vad gällde saken? frågade hon sedan. Bröstsmärtor, svarade jag.

Jag berättade kort att det inte var akut, att det var tryck och att det var igår som det hade börjat. Jag hörde hur hon genast kippade efter luft, och sedan kom det: jaha, ja, jag tror att jag måste prata med läkaren då ... jag hörde hur hon försvann från telefonen. Hon kom dock snabbt tillbaka och meddelade kort att jag då borde ringa 112 och vänta på ambulans.Tack då, svarade jag.

Vi for in till akuten i egen bil, det var ju inte akut och jag mådde ju relativt bra - ville bara få reda på vad det var ... Väl på akuten fick jag ligga och vänta halva dagen. De tog visserligen snabbt hand om mig, tog blodprover, ekg och blodtrycket. Men de ville inte släppa iväg mig förrän blodproverna var tillbaka. Som tur var så var proverna bra. Inga hjärtfel syntes.

Men, vad hade hänt om jag hade varit sjukare när jag ringde hälsocentralen? Vad är det för ett samhälle vi lever i där det är viktigast att man får betalt. Inte om patienten lever eller dör. Vi är på rask väg att bli en karbonkopia av det amerikanska systemet, där den första frågan är: har du försäkring?

Vad hade hänt om jag vägrat skriva mig på en hälsocentral? Får jag ingen vård då?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en del högerskribenter, bloggare och twittrare kan en lätt få bilden att den stora frågan i offentlig sektor är: Vinst eller ej? när det egentligen handlar om något helt annat - och som skribenterna missar med ljusår ... Meningen med offentli...

Nu är helgerna strax slut och det är dags att ta nya tag på jobbet och i politiken. För mig är det ju lite samma sak, men inte desto mindre, dags att sätta igång och jobba. Som tur var behöver jag inte vara med och planera för något extra val. Istä...

Nu när året nästan är slut är det dags att sammanfatta året som gått. Vad har hänt och vad har inte hänt? Vi börjar med att konstatera att vi alla överlevde supervalåret - och slapp ett extra val. Även om valrörelser är roligt, så är det bäst att h...

Nordanstig är en geografiskt komplicerad kommun utan en naturlig central ort. Trots det är Bergsjö utpekad som centralort. Det är också där som kommunhus och KomVux finns. Det borde därför vara enkelt att ta sig dit från alla kommundelar. Så är nu in...

Under lördagen deltog Vänsterpartiet på Bergsjödagen i avsikt att informera om vår politik, men även för att samla in pengar till barnen på Gaza.   Därför anordnade vi en vänster-loppis (under parollen Inte till salu.) med allehanda grejor; trehj...